Reflektion 2

 

Jag har läst och följt upp grupp 9. 

Jag tyckte de hade en tydlig röd tråd längs hela processen, där de hade väl synliga rubriker som summerar innehållet av inläggen. Jag lärde mig hur man skulle kunna ha med fler aktiviteter inom Storyline där barn kan parallellt utforska/experimentera själva processen av innebörden av att slänga skräp i naturen. Likaså vilka åtgärder man skulle kunna göra, som gruppen benämner: barnens egen återvinningstation och skapande av egna återvinningslådor. 

I och med detta har jag bla. fått ta till mig hur arbetet kan utformas på olika sätt som kan erbjuda och ge möjligheten för ett utbrett sammanhang för lärande inom hållbar utveckling. Något som jag funderade över om vi har med är planerade aktiviteter som behandlar frågan varför, exempelvis varför ska man inte överexploatera naturens resurser och vad innebär minskning av det? - en grund för att utveckla handlingskompetens. 

Gruppen visade även hur deras planeringsmatris formades under arbetets gång, där inlägget uppdaterad planeringsmatris- start till slut sammanfattar processens period. Detta inger ett övergripande sätt av hur elementen bidrar till en helhet, vilket var något inspirerade min grupp till att justera vår planeringsmatris. 

Sandra H reflektion 2

 

Jag har läst grupp 7:s blogg och tagit del av deras arbete. Det jag har lärt mig och tänker ta med i kommande arbeten när man kommer ut i verksamheten är, deras tydliga struktur på deras matris och hur man på olika vis kan arbeta med en hållbar utveckling. Jag upplever deras storyline som väldigt spännande och Att de hade flera olika djur på en bondgård och deras situation. Det sättet du presenterar djuren och bonden för barnen genom breven, tycker jag är ett bra sätt att fånga barnens intresse. Jag gillar även att de låter barnen själva få plantera sina egna grönsaker. Även att de tar upp och visar barnen ekologiska varor och de varor som inte är ekologiska och att om fler handlar ekologiskt så kan priset ändras. Deras arbetsprocess är lätt att hänga med i efter att man läst deras matris. Den röda tråden kan man följa genom hela bloggen.

Det jag även tar med mig till våran är hur länge arbetet med storyline ska pågå men även något att ha med sig i framtiden. Även att haft matrisen i början av arbetet och inte i slutet men det får man ha i åtanke till nästa gång.

 

Trudes reflektion 2

 Jag har läst och följt grupp 3 sin blogg och en ny sak som jag lärt mig efter att ha följt deras blogg är att genom att introducera ett Storyline arbete med att börja med ett brev. Dels för att på så sätt ta reda på vad barnens förkunskaper kring ämnet är och ett väldigt smart sätt för att väcka upp nyfikenheten för att sedan kunna gå vidare med Storyline arbetet. Ett till sak som jag lärt mig är ett annat sätt att arbeta med hållbar utveckling med hjälp av en Storyline.

En sak som jag skulle vilja ta vidare och ta upp med min egen grupp är att samtala med barnen efter att de mottagit brevet för att få fram vad barnen vet kring naturens resurser och sånt utöver nyckelfrågorna som finns i första brevet till barnen. Detta för att vi pedagoger ska få reda på vad barnen vet innan och sedan i utvärderingen kunna jämföra och se vad de har lärt sig under arbetets gång.

Jag kan inte komma på något som vi i min grupp ska ha glömt att ta med efter att ha läst grupp 3 sin blogg faktiskt. 

Det som gör deras arbetsprocess tydlig är att de beskriver allt de gör in i varje detalj vilket gör att man hänger med på ett annat sätt, bloggen har en tydlig röd tråd vilket gör att det är lätt att följa och hänga med efter varje inlägg. De har lagt upplägget på ett enkelt med ett väl strukturerat sätt. 

Reflektion 2 Fanny Karlsson

 Jag har läst gruppen 10 och tagit del av deras arbete och där har jag lärt mig mer om att man kan göra en storyline på olika sätt, de använder sig utav en uggla som huvudmålet som ska följa med genom storylinen som en bra grund och de går utefter brevform från ugglan där barnen får vara delaktiga. Gruppens storyline verkar intressant, även lätt att följa med i självaste processen där gruppen har mål de siktar efter och ett tydligt upplägg i sin storyline. De tar även upp att vilja påverka miljön/naturen är något man själv måste vilja göra för att kunna förändra. Gruppens arbetsprocess genom hela arbetet så har de en röd tråd med denna ugglan som går igenom hela arbetsprocessen samt vad de vill nå. Jag kommer att ta med mig hur man kan göra en tydlig storyline och avslut.

Malins reflektion 2

     Jag har läst och följt grupp 7s blogg och tar med mig följande reflektioner. Det jag bland annat har lärt mig av att läsa grupp 7s blogg är hur man tydligt strukturerar en matris över Storyline. Jag har även tagit till mig många bra tips om hur man kan arbeta med hållbarutveckling tillsammans med barnen i Storyline. Jag tyckte det var ett spännande och roligt att de använt sig utav bondgården och olika djur för att visa olika delar. Det jag vil ta med mig till min grupp att vi också tar med i vår presentation är en tydlig statstruktur med utsatta punkter som utgångsläge och det jag funderar på om vi har med är ett tids span på hur länge storylinen ska pågå samt en tydlig struktur. Även en planerings matris i början av arbetet. Gruppens arbetsprocess blir tydlig genom matrisen som förklara i vilken ordning allt kommer. Sedan synliggörs processen genom inläggen varvade med reflektionerna och tydliga rubriker.  

Sandra H reflektion 1

 

Jag tycker rent allmänt att vi har haft en arbetsprocess med många givande diskussioner. När vi har varit oense så har vi alltid kommit fram till en lösning alla varit överens om. I början var storyline lite svår att förstå men nu när vi har jobbat så pass mycket med den är den lättare att förstå. En större förståelse för hur viktiga nyckelfrågor är för att få höra barnens tankegång och inte bara ställa en fråga som har ett givet svar. Utan få höra hela deras process.

Vår storyline är något man kan anpassa för alla åldrar det är något där alla barn får vara delaktiga och känna att de har inflytande. För en förskoleklass kan man göra såsom vi gjort med tredimensionella figurer medan en yngre barngrupp kan göra tvådimensionella figurer med att bara rita dem på papper. Det är även om ett ämne som man kan arbeta mycket och länge med.

Jag tycker att storyline ett arbetssätt som man kan ha i åtanke när man kommit ut i verksamheten och för att få barns intresse att väckas till liv för att utforska. Barnen får även chansen att yttra sina tankar och åsikter såsom komma med problemlösningar.

Reflektion 2 - Sandra Tellander

Jag lärde mig hur det blir mycket tydligare när man använder sig av en planeringsmatris som grupp 3 jag läste hade skrivit på sin blogg. De hade skrivit en det första och sedan en som avslutning. Det underlättade för mig att förstå som inte visste sen innan vad de hade för slags storyline. Gruppen hade skrivit fram väldigt tydligt sina konflikt och synergieffekter vilket är en sak som jag kommer att ta med mig till min grupp för att diskutera om våra syns tillräckligt tydligt i vår text eller om dessa behöver förtydligas. Något jag annars ska ge som förslag att vi tydliggör i vår blogg. Jag ska även ta med mig till min grupp om vår struktur är tydlig eller om den kan tydliggöras ytterligare.

Arbetsprocessen i gruppens blogg jag läste blir tydlig genom deras planeringsmatris som de börjat och avslutas med. Där det tydligt står nyckelfrågor och hur de ska gå till väga. Sedan gör även rubrikerna så att det blir tydligt vid varje inlägg vad det ska handla om exempelvis ”isbjörnen Isa tillfälle 3” det ger mig en tidig inblick och en röd tråd genom hela bloggen då alla inläggen har den strukturen med namn på karaktären och vilket tillfälle det är.

Planering och avslutnings matris

Under arbetets gång har vi, tillsammans med barnen arbetat med storyline och har under processen dokumenterat arbetet i matrisen.  

Stroyline punkter	nyckelfrågor	Aktiviteter	organisation	Material	Produkt	Läroplansmål
Presentera hararna	1.Vad och hur tror ni att hararna odlar och när kan man odla dem?   2. Hur tror ni att det ser ut där hararna bor?	Barnen får måla en bild tillsammans över hur hararnas samhälle ser ut och även skapa egna harar	Helgrupp	Färger, papper, toarullar, piprensare, ståltråd, sax, silkespapper, lim och tejp	En översikts bild av harsamhället och harar samt kunskaper inför fortsatt arbete	Eleverna ska få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling LGR11   Undervisningen åsyftas att främja elevernas fantasi och inlevelseförmåga, där de via leken kan lära tillsammans som kan utveckla förmågan att skapa och uttrycka sig genom olika uttrycksformer- Lgr11
Presentera vargarna	1.Vad och hur tror ni att vargarna jagar och samlar material och mat?   2.Hur tror ni det ser ut där vargarna bor?	Barnen får måla en bild tillsammans över hur vargarnas samhälle ser ut och även skapa egna vargar	Helgrupp	Färger, papper, toarullar, piprensare, sax, lim och tejp	En översiktsbild av vargsamhället och vargar samt kunskaper inför fortsatt arbete	eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga   Undervisningen åsyftas att främja elevernas fantasi och inlevelseförmåga, där de via leken kan lära tillsammans som kan utveckla förmågan att skapa och uttrycka sig genom olika uttrycksformer- Lgr11
Brevet i skogen	1.Hur ska vi göra för att kunna skaffa mat under dessa svåra tider?" 2.Hur vargarna ska gå tillväga för att ta hararnas mat?	Barnen går på studiebesök till skogen där det bekantar sig med miljön och funderar över spår och floden de hittar samt hittar ett brev	Helgrupp	För skrivet brev från vargarna samt fika	En frågeställning att arbeta vidare med och iscensätta samt kunskaper inför fortsatt arbete	Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. - LGR11
Brevet i skolan	1. Hur tror ni hararna kände sig? 2. Vad tror ni hararna gör efter dem har blivit varma igen?	Barnen får iscensätta händelsen från tidigare aktivitet och finner sedan ett brev	Helgrupp	Barnens harar och vargar blå handduk, planka och förskrivet brev från hararna	En frågeställning att arbeta vidare med samt kunskaper inför fortsatt arbete	Eleverna ska få möjlighet till att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. - LGR11
Att bli hållbara tillsammans	Hur skulle dom kunna göra för att alla ska få mat hela vintern utan att skada eller ta för mycket av naturen och varandra?	Barnen får diskutera nyckelfrågan och komma med olika lösningar att presentera för vargarna och hararna	Helgrupp	Papper och penna	Olika förslag på lösningar av situationen att ge till karaktärerna	Eleverna ska ges möjlighet att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter - LGR11
Avslut (planerat)	Hur kan vi visa berättelsen för vårdnadshavarna?	Film av berättelsen till vårdnadshavarna utställning av skapat material	Helgrupp	Allt skapat material	En film och en utställning	samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. -LGR11 Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digitala tekniker. utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningsätt som främjar entreprenörskap. - LGR11

Gruppdiskussion 13/1

 Vi har idag skrivit färdigt planeringsmatrisen. Det uppkom några funderingar efter att ha läst de andras arbeten. De funderingar som kom fram var, behöver man ha ett avslut? Eftersom vi presenterar en del av arbetet, dvs början och en bit in ansåg vi inte att det behövdes i själva arbetet då det står att vi ska presentera en del av tänkt storylinearbete i kriterierna. Avslutet vi tänkt ha men inte presenterar i vår storyline är att vi välkomnar alla föräldrar till skolan där vi har en utställning.  Vi har berättelsen i form av film som har dokumenterats under arbetets gång. Filmen projiceras på förskolans vägg och samtidigt kan föräldrarna se på de olika sakerna barnen har skapat till arbetet. 

Reflektion 2 - Elin

Jag har tittat på grupp 9 och deras arbete. Gruppens process blev tydlig genom att de hade en röd tråd genom alla texter, tydliga rubriker och bilder där man kunde följa händelseförloppet. Det var många roliga idéer med såsom plankan de grävde ner och grävde fram. Det kändes som ett välgjort arbete som de lagt ner mycket tid på. Jag lärde mig hur man kunde arbeta med barnen om nedskräpning och sortering av skräp på ett kreativt och roligt sätt. Jag tror att detta sätt får barn att bli mer engagerade i problemet, speciellt när de fått vara med och skapa återvinningslådorna själva. Detta motiverar dem nog till att lära sig mer. Jag har också fått större inblick i hur man kan arbeta med storyline på olika sätt och använda sig av olika metoder under arbetets gång. Jag tar med mig deras planeringsmatris till min egen grupp där vi ser över vår egen och justerar den litegrann då vi missat en del. Jag hade även velat få med fler aktiviteter efter att ha läst grupp 9, det är försent att börja med det nu, men jag tar med mig det till nästa gång.   

Reflektion 1

 Något som har varit givande under arbetsprocessen är att det har uppstått många tankar och idéer om hur ett arbete inom ramen för Storyline, praktiskt skulle kunna utföras. Vi alla i gruppen har tänkt olika, på ett sätt som öppnar upp för nya tankar, funderingar och reflektioner. Trots att vi i vissa situationer har varit oeniga kring strukturen och innehållet så har vi ändå kommit fram till gemensamma beslut. Något som jag anser vara en bra erfarenhet att få med sig. En nackdel med detta studiegruppsarbete, men även i grupparbete rent generellt, är att vissa personer tenderar att visa mer engagemang än andra. Detta trots att det har funnits försök att åtgärda detta problem så fick i detta fall inte enligt min mening önskat resultat.

Ett sätt att utforma vår Storyline för yngre barn mellan exempelvis 2–3 år hade kunnat vara att presentera det i form av en berättelse där det redan finns enskilda, färdiga karaktärer som kan ge barnen motivation och inspiration till sitt eget skapande av såväl karaktärer som omgivning för att göra barnen bekanta med dimensioner inom hållbar utveckling. Samtidigt anser jag att dem flesta nyckelfrågorna som vi använde passar de flesta åldersgrupper då de handlar om att först synliggöra barnens befintliga kunskap för att sedan utveckla den. Däremot hade man kunnat använda leken som en primär metod för att synliggöra barnens lärprocesser, samtidigt som man dokumenterar via bild och skrift.

Reflektion 1 - Elin

 

Vi har inte alltid varit överens om hur vi ska gå tillväga men vi har tillsammans i gruppen kommit överens om vad som blir bäst i slutändan. Jag anser att det är bra att ha dessa diskussioner och inte alltid vara överens för det gör att vi vrider och vänder på det som vi inte är överens om och på så sätt kan vi få en djupare förståelse och större medvetenhet om vad det är vi vill förmedla och vad som hör till storyline. Vi har bearbetat processen i de olika delarna där vi har vridit och vänt på det för att se det från många olika synvinklar. Det har flutit på bra under arbetets gång. Jag upplever också att distansläget gjorde grupparbetet lite mer komplicerat. En nackdel med att ha detta som ett grupparbete i så stora grupper är att det känns som vissa engagerar sig mer och andra mindre och bara gör det de blir tillsagda att göra. Jag upplever Storyline som ett intressant arbetssätt för att få syn på barnens tidigare kunskaper och erfarenheter och följa deras kunskapsutveckling genom storylinearbetet. Jag tycker det känns som ett spännande inkluderande arbetssätt. Storyline är något jag kommer prova i min framtida yrkesroll. För yngre barn e 3-4 år hade jag presenterat det som en berättelse där det redan fanns två karaktärer för att ge barn inspiration och sätta igång deras fantasi till sitt eget skapande och sedan arbeta vidare tillsammans med barnen, nyckelfrågorna anser jag passar även till yngre barn. Under arbetets gång hade vi gjort andra aktiviteter utefter berättelsen för att barnen ska få expandera sina kunskaper och erfarenheter.

Reflektion 1 - Sandra Tellander

 Jag tycker att vi har delat upp våra sysslor så alla fått delta där vi inte alltid har varit överens om hur vi ska gå till väga under processen men där vi ändå har kommit till en lösning där allas åsikter har fått komma fram. Även om det har varit en hel del starka viljor i gruppen har vi ändå mötts halvvägs för att få med allas tankar och åsikter. Jag anser att vi arbetat på under hela processens gång och att vi kom igång tidigt med arbetet så vi hade gott om tid på oss med processen och sedan för att fastställa produkten.

Jag tror att vår storyline ganska enkelt kan anpassas för en yngre åldersgrupp än barn i förskoleklassen. De yngre barnen kunde till en början ha fått göra karaktärerna i annat material möjligtvis i ett tvådimensionellt material som ett papper istället för av en toalett rulle. För att sedan precis som de äldre barnen övergå till ett tredimensionellt material. Vi skulle också kunnat arbetat med storylinen under en längre tid, under två terminer, för att de yngre barnen skulle fått möjligheten till att göra detsamma med utflykter till skogen och skapande av karaktärer och samhällen utan att behöva skynda på utan ge dem lite mer tid för att smälta hela processen. 

 

Reflektion 1 Fanny Karlsson

Jag tycker allmänt att arbetsprocessen vart helt okej många starka viljor m.m. Jag tycker även att storyline har vart svårt för mig/oss att förstå men nu när man fått lite mer kunskap och diskuterat om de så blir förståelsen lättare. Det kan vara ett bra arbetssätt att ha i åtanke att använda sig utav senare i verksamheten för att väcka barns intresse till utforskande och spänning vad som kommer att ske samt tycker jag att det passar till alla åldrar. Vår storyline kan man anpassa till den ålder man vill jobba med. Samt blir det ett lärande där barnen är delaktiga och känner inflytande i storylinen med svar och frågor som stöd från nyckelord som jag fått mer kläm på vad det är. 

Storyline känns som att de är då man kan enkelt få med barnens åsikter, tankar samt lösningar på konflikter som uppstår i självaste storylinen och prata med barnen om de eftersom. Men att arbeta i grupp kan vara svårt ibland med att man tar för mycket plats eller för lite plats som blir tråkigt men känns som de funkat ändå och gått framåt. I gruppen tar vi in varandras åsikter och tankar vilket tycker jag är bra även att man lyssnar på varandra.

Malins reflektion 1

 Jag tycker vi haft en bra arbetsprocess i början kändes det som jag/vi inte riktigt förstod hur man skulle bygga upp en storyline eller vad det var men efter hand känns de som jag förstår det bättre och bättre för varje gång. Vi har haft tillfällen där vi inte kommer överens men vi har snabbt kunnat diskutera fram lösningar som alla är nöjda med, vi har kompromissat och diskuterat missförstånd utan större konflikter. Vi har flera gånger fått tänka om och ändra om när vi har kommit på nya saker samt förstått själva storyline arbetssättet bättre. Jag tycker att vi har varit duktiga på att fördela arbetsuppgifter så att alla är aktiva i slutprodukten. Jag tror dock att vi på grund av att vi är många md starka viljor och åsikter kan flera gånger ha råkat prata över någon men då har vi fått backa och fråga dem vad de tänker och tycker.

Jag tror att vårt arbete är enkelt att anpassa för yngre åldrar då arbetets svårhetsgrad ligger i svaren på nyckelfrågorna som ställs till barnen och i pedagogernas förväntningar. Jag tror att formen kan vara sig lik men att man få andra svar som ledare arbetet på andra vägar. För att anpassa arbetet kan det även kräva att man antingen går igenom olika begrep mer med barnen eller att men får omformulera sig beroende på hur små barnen är.        

Trudes reflektion 1

Jag tycker att vår arbetsprocess går framåt, många starka viljor i gruppen men vi lyssnar på varandra och tar in. Det finns vissa gruppen som gör mer och andra nästan ingenting, vilket jag upplever är väldigt tråkigt i ett grupparbete där alla ska vara delaktiga. Har gruppen varit oense om något så har vi alltid diskuterat fram till en gemensam lösning och det tycker jag är ett bra sätt att göra på i ett grupparbete. 

Jag tänker att våran storyline kan göras för alla åldrar, går att göra enklare för mindre barn genom att använda det som ett temaarbete om hållbar utveckling för att sedan införa storyline om något som barnen har fått en förkunskap kring. I ett arbete med storyline är det viktigt att barnen känner delaktighet och att barnen har inflytande för att det ska gå att bygga upp en storyline. Det är också viktigt att lyssna och ta till sig barnens ideér för att de ska kunna känna att de har inflytande i storyn.  

Att arbeta på detta sättet känns som ett väldigt bra sätt för att få barnen att reflektera mycket men också för att möta skrämmande ämnen som annars kanske är otäckt för barnen. Genom att leka fram en kunskap så skrämmer det inte barnen på samma sätt som om man hade läst en sagobok eller fakta bok om det. Det är alltså ett jätte bra sätt för att arbeta med flera olika ämnen tillsammans med barnen. 

Barnens lösningar och förslag

Efter att dilemmat presenterats började barnen samtala kring deras tankar och funderingar. Exempelvis att det var vargarna som gjorde fel att det är vargarna som behöver ändra sig, att vargarna ska säga förlåt och att be hararna om hjälp. Samt att hararna blev arga på vargarna och ville ge igen. 

Efter diskussionen kom barnen fram till olika åtgärder och lösningar för att försöka lösa dilemmat:

• Vargarna bygger en bro av timmer för ett mer internationaliserat samhälle
• Vargarna delar med sig av sina verktyg till hararna 
• Hararna lär vargarna hur man odlar
• Alla hjälps åt att bygga ett jätte stort vinterförvarings förråd som alla delar på
• Vargarna lär hararna att fiska
• Hararna kan lära vargarna konsekvenserna av att äta för mycket och slösa på naturens resurser 
• Tillsammans kan de skapa olika hjälpmedel för att frakta mat och material till varandra exempelvis en båt och en vagn 
• Vargarna lär hararna hur de kan bygga mer hållbara hus
• Vargarna minskar på sin köttkonsumtion 
• Både vargarna och hararna har en återvinningsverkstad så att de inte slänger en massa material

Efter barnens samtal om åtgärder börjar de iscensätta lösningarna:

Eleverna ska ges möjlighet att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter - LGR11

Bildkälla

Sandra Holgersson, Malin Abrahamsson, Trude Östereng och Elin Flink Johansson.

Referenser

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling- i förskolan. Studentlitteratur AB.

Gunther, M. (2019, 3 september). Maten som är bra för dig är också bra för andra

- samma livsmedel skyddar både hälsa och miljö.  

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfac

Dilemma frågan

Efter starten med storyline arbetet har barnen fått utveckla två olika stammar och deras samhällen med alla tre dimensionerna, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Där de har utvecklat kunskaper kring olika faktorer som krävs inom varierande levnadsförhållanden. Nu när barnen har införskaffat sig denna kunskapen kommer de ställas inför ett moraliskt dilemma.       

Hur skulle dom kunna göra för att alla ska få mat hela vintern utan att skada eller ta för mycket av naturen och varandra?

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt. (LGR11)

Referenslista:

Björklund, S. (2020). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan (2 uppl.). Studentlitteratur

Ideland, M. (2016). Den KRAV–märkta människan. Celanders förlag. 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfac

Bild källa: 

Madeliene Svensson  

Gruppdiskussion

• Vi har idag diskuterat olika sätt att presentera en storyline och vi i gruppen hade olika åsikter kring presentationen, men efter en stund så kom vi överens om hur vi skulle göra. Vi stod mellan att antingen göra en bordsteater eller en sagofrom med bilder. 
• Vi diskuterade olika konflikt och synergieffekter utifrån våran egen story. 
• Vi valde att omformulera våran dilemma fråga för att vidga problemet för barnen. 
• Vi valde att dela med oss av våra flertal skapelser till storylinen i vår blogg. 
• Vi har också diskuterat olika läroplansmål som passar till våran story.

Elin Flink Johansson, Fanny Karlsson, Sandra Holgersson, Sandra Tellander, Madeliene Svensson, Malin Abrahamsson och Trude Östereng

Tillbaka till skolan

Barnen börjar använda sina skapelser för att illustrera hur vargarna tog sig över floden och kastade i hararna i floden. 

Sen får barnen ett brev.

"Hej alla barn nu har något förfärligt hänt, vargarna var här och dom kastade oss i floden. när vi sedan klev upp ur vattnet såg vi hur vargarna hade förstört våra hem och tagit all vår mat genom att gräva upp vår vinterförvaring. Kramar från era kompisar hararna".

Pedagogerna frågar: Hur tror ni hararna kände sig? Barnen svarar: De känner sig ledsna, kalla och frusna men samtidigt så började de göra iordning sina hem som vargarna har förstört för att kunna värma sig igen.

Pedagogerna frågar: Vad tror ni hararna gör efter dem har blivit varma igen? Barnen svarar att de tror att hararna försöker samla in ny mat för att bygga upp sin vinterförvaring igen fast med kvistar och hö, då man inte kan odla morötter, sallad och potatis på vinter.” 

Eleverna ska få möjlighet till att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. - LGR11

Referenslista

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfac

Bildkälla

Elin Flink Johansson & Sandra Tellander

Studiebesök i skogen

 Efter skapandet av hararnas och vargarnas samhälle så beger vi oss ut på ett studiebesök i en skog med inslag av berg för att bekanta oss med liknande omgivning som hararna och vargarna. 

Här hittar barnen spår av hare, där de börjar samtala om att de har funnit hararnas samhälle. 

Barnen undrar om detta är samma flod som de kunde observera på kartan

 

Här har barnen hittat spår av tassar, och undrar om det kan leda till vargarnas samhälle.

På vägen hem fann barnen ett brev

"Hej igen alla barn. Nu har vintern kommit, det har blivit kallt här. Vi har det varmt och skönt i våra hus med öppen eld spis, men vi börjar bli hungriga. Det finns ingen mat då vi har inte ransonerat vår mat under årets förlopp utan ätit upp allt direkt. Hur ska vi göra för att kunna skaffa mat under dessa svåra tider?" Kramar era vänner, vargarna.

Här samtalar pedagogen med barnen om konflikteffekter som resulterar inom ett överexploaterat samhälle.

Barnen svarar att de ska fara till hararnas samhälle och ta deras mat. Med sig tar de säckar för att bära maten i. De vandrar längs floden under en stormig natt. De fortsätter längst med floden där de finner ett nedfallet träd som hjälper vargarna att korsa floden till hararnas samhälle.

Pedagogen frågar hur vargarna ska gå tillväga för att ta hararnas mat?

Barnens svar var att de ska kasta hararna i floden och gräva fram deras vinterförvaring och ta alla deras morötter, potatis och salladshuvud samtidigt som de förstör deras hyddor. Sedan vandrar de tillbaks, skrattandes och belåtna hem igen.

Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer.- LGR11

Referenslista

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfac

Bildkälla

Madeliene Svensson & Elin Flink Johansson

Vargarnas samhälle

 

Här har barnen målat en bild av vargarnas samhälle. I barkunden ser man berg och träd, längst fram ser man forsen forsa fram med fiskar som simmar.  

Här nedan kommer några exempel på hur barnen har tillverkat sina vargar. 

Undervisningen åsyftas att främja elevernas fantasi och inlevelseförmåga, där de via leken kan lära tillsammans som kan utveckla förmågan att skapa och uttrycka sig genom olika uttrycksformer- Lgr11

Referenslista: 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfac