Saga reviderad till ett brev del 2

Hej på er alla barn vi vargarna hörde att hararna skickat brev till er och då ville vi också göra det. På den andra sidan floden norr om hararna, vid bergen, här bor vi vargarna. Vi är glada och skrattar mycket tillsammans, speciellt när vi hjälper varandra här i vårt samhälle. Vi använder oss mycket av naturens resurser genom att jaga, samla material och mat.

Pedagogen frågar: vad och hur tror ni att vargarna jagar och samlar material och mat? Barnen svarar att de fäller ner träd för att bygga sina hus. Med fiskespön så fiskar de fiskar från floden och jagar rådjur i skogen med hjälp av ett spjut. De överexploaterar naturens resurser genom att samla och jagar mer än vad de behöver. Mycket av det dem samlar slängs.

Pedagogen frågar: Hur tror ni det ser ut där vargarna bor? Fortsättning följer.

eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga LGR11

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfac

Bildkälla:

Johanna Basford

Hararna och deras samhälle

Det här är ett exempel på hur barnen har skapat hararna och deras samhälle

                                                                

 

 

Här är en översiktlig syn av hararnas samhälle. Vi har gjort olika odlingar, de har skapar hyddor som de bor i med hjälp av lera och pinnar. Hararna har nära till vatten så de kan vattna sina odlingar och dricka. 

Här under är det en bild på en morotsodling

Undervisningen åsyftas att främja elevernas fantasi och inlevelseförmåga, där de via leken kan lära tillsammans som kan utveckla förmågan att skapa och uttrycka sig genom olika uttrycksformer- Lgr11

Referenslista: 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2018. (2018). Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfac

Saga reviderad till ett brev del 1

Hej på er alla barn vi är harar och skulle vilja berätta för er om oss. Någonstans långt inne i en skog på en gömd plats, där bor vi hararna från söder. Vi är glada och skrattar mycket tillsammans. Vi hjälper varandra här i vårt samhälle. Vi är lokalt självförsörjande och eftersom alla deltar i vårt samhälle så har varje hare en viktig roll för att vårt samhälle ska fungera. Pedagogen frågar: vad och hur tror ni att hararna odlar och när kan man odla dem? barnen svarar att de tror att de odlar med hjälp av sina tassar och naturens verktyg och då odlar de sådant som morötter, potatis och salladshuvud under vårterminen. De hämtar vatten tillsammans från floden bredvid. Barnen fortsätter att berätta att den första snön har nu fallit och att hararna känner sig väldigt nöjda över att de har hunnit fylla på sina förråd inför det kalla vinterhalvåret, och att de har sin vinterförvaring under jorden.

Pedagogen frågar: Hur tror ni att det ser ut där hararna bor? Fortsättning följer.

Eleverna ska få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

LGR11

Referenslista:

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Hagbert,P- (2018). Framtider bortom BNP-tillväxt. Hämtad 210111 från https://www.bortombnptillvaxt.se/download/18.72aeb1b0166c003cd0d1d12/1543239101524/2.Slutrapport_Bortom%20BNP.pdf

Bildkälla:

Johanna Basford

Reflektion Madeliene Svensson

 Idag har det kommit upp nya tankar i gruppen om hur storyline skulle kunna utföras med barn, och detta via brev från dem olika stammarna som kan inspirera barn att medverka och fortskrida berättelsen. Vilket kändes som en gynnsammare struktur för att dels få en förförståelse om barns kunnighet om den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen. Och samtidigt vara ett verktyg för att få alla barn att känna sig delaktiga och ge möjligheten och motivationen att utöva sitt inflytande över berättelsen. 

Jag tycker att storyline verkar som en spännande pedagogiskt arbetssätt som involverar barn att bli medskapare till berättelsen, där ramen kan skapa ett sammanhang för lärande och  kan alstra ett utforskande förhållningssätt som tillsammans med fantasin kan inbringa ett fördjupat och meningsfullt lärande. Men eftersom att barn har en nyckelroll i detta arbetssätt, och att introduktionen utförs inom en snäv tidsram reflekterar jag över hur detta hade utförts i en realtid. Samtidigt blir jag även inspirerad och motiverad att att använda detta verktyg i min framtida yrkesroll. 

Gruppdiskussion

 8/1

Idag har vi diskuterat och tänk om hur vi ska lägga upp det. Vi kom fram till att barnen förhoppningsvis blir mer intresserade av Storyline om de får ett brev som är riktat direkt till dem än att de får lyssna på en saga. Därför har vi omformulerat det vi hade skrivit innan till en brevform, som förhoppningsvis ska vara ett lättare format att introducera eleverna för Storylinemetoden. Vilket även kan inspirera eleverna till sitt eget skapande utifrån sina egna förkunskaper som ska hjälpa berättelsen att komma framåt. 

Vi har också arbetat vidare med Storyline. 

Reflektion Sandra Tellander - 7/1

 Idag diskuterade vi upplägget och arbetade med berättelsen till vår storyline. Vi pratade och skrev ner om de olika karaktärerna som vi valt ska vara med i berättelsen. Jag tycker att arbetet med storyline är väldigt intressant och spännande nu när jag har börjat lära mig vad det handlar om. Kan tänka mig att även barnen verkligen skulle uppskatta detta berättar sätt när barnen själva får bli så delaktiga i berättelsen. Den bilden jag har fått av att arbeta med en storyline gör att jag skulle vilja arbeta med detta utan i verksamheten sedan, även om jag än så länge inte riktigt har fått full förståelse för alla bitar inom arbetet med en storyline. Men för varje dag vi arbetar med det i gruppen tillsammans kommer jag lära mig mer och utveckla min kunskap inom området. 

Vi diskuterade även och skrev ner nyckelfrågor som vi kunde tänka oss att ställa till barnen och hur barnen kunde tänkas svara på dessa frågor. Det vi diskuterade och kom fram till under dagen skrev vi ner i ett dokument som alla kan komma åt att läsa. Då det blir en annorlunda situation nu när vi i gruppen inte kan ses som vi skulle ha gjort i vanliga fall utan endast kan ses via zoom får vi lösa det på bästa sätt. En del av den lösningen blir att ha ett öppet dokument där vi alla kan hänga med och läsa och skriva under tiden vi diskuterar och kommer fram till saker tillsammans.   

Reflektioner Elin 7/1

 

Reflektioner efter gruppdiskussion 7/1

Jag tycker arbetet med storyline känns roligt medan de samtidigt känns lite komplicerat. Det känns svårt att planera för någonting och försöka fantisera om vad barnen kan ha för tankar och förståelse för någonting som jag inte har konkreta exempel på. Jag tror det är bra att ha en nyckelfråga efter en kort introduktion som förhoppningsvis har fått igång barnens fantasier och tankar.  Jag tror också att när vi använder oss av nyckelfrågor är det lättare att barnen fantiserar och föreställer sig på ett sätt som är inom ramen för det vi som pedagoger vill att de ska lära sig. På detta sätt kan vi också fastställa barnens kunskaper om ämnet i nyckelfrågan vi ställer. Vi har idag Brain stormat om tid, plats och karaktärer i berättelsen och funderat ut några nyckelfrågor. Vi bestämde att vi utgår ifrån Vygotskijs teori där vi lär oss av varandra och ser alla som en tillgång i gruppen. Alla barnen har olika kunskaper som leder till kollegialt lärande. Vi diskuterade och bestämde oss för att använda oss av Deweys teori också ’’learning by doing’’ där barnen kan få kunskaper om arbetet genom att utföra dem. Där barnen kan lära sig av deras eget tänkande och handlande där utmaningarna är i en form av problemlösning (Falkenberg och Håkonsson, 2004).